Text: Tero Hokkanen och Hanne Laasonen. Texten har tidigare publicerats i nätpublikationen Laurea Journal.
Vad är Cambridge Value Mapping Tool?
Den centrala idén i cirkulär ekonomi är att sträva efter att bevara värdet av varor och material i cirkulation så länge som möjligt. I början av WeCircle-projektet (verksamhetsperiod 1.4.2023–30.9.2025) ville vi hitta ett sätt som skulle underlätta företagens möjlighet att granska värdeskapande ur ett cirkulärt ekonomiskt perspektiv i deras egen verksamhet. När vi började kartlägga en lämplig metod för vårt projekt, uppskattade vi det långa vetenskapliga utvecklingsarbetet som gjorts vid University of Cambridge med Cambridge Value Mapping Tool (hädanefter CVMT).
När verktyget började utvecklas vid University of Cambridge för cirka 10 år sedan, märkte forskarna att de befintliga verktygen och metoderna riktade till företag inte granskade hållbarhet ur alla tre perspektiv, och företagen hade inte behandlat alla aspekter av hållbarhet i sin egen verksamhet (Bocken, Short, Rana och Evans, 2013, 5, 8). Det fanns alltså ett uppenbart behov av ett nytt verktyg.
Även om världen har förändrats mycket på tio år, verkar ekonomin fortfarande definiera företagens strategi och planer. Om företagens förändringar mot ansvarstagande “endast” ligger i händerna på hållbarhetsansvariga, och företagsledningen inte engagerar sig i hållbarhet på strategisk nivå, blir resultaten magra (Vänttinen 2024). Av denna anledning finns det fortfarande behov av ett verktyg som hjälper till att granska företagens kärnverksamhet ur alla hållbarhetsperspektiv. Dessutom har CVMT-verktyget genom långsiktigt utvecklingsarbete gjorts tillräckligt enkelt för att vara lätt att använda och förstå (Bocken, Short, Rana & Evans 2013).
Verktyget är en strukturerad metod för värdeskapande och kan användas för planering och innovation av hållbar affärsverksamhet. Verktyget används i workshops som sker ansikte mot ansikte (alltså inte på distans), vilket ger tillräcklig arbetsro och kontakt med andra deltagare. Enligt instruktionerna är det bra att avsätta sex (6) timmar för en CVMT-workshop. Workshopparna stöder företaget i att inkludera hållbarhet i kärnan av sin egen affärsmodell genom granskning av värdeskapande, vilket facilitatorerna också stöder med sin insats.

Verktygets utvecklare (Bocken m.fl., 2013, 8–9) identifierade behovet av att strukturera värdebegreppet enligt följande:
• fångat värde (value captured),
• negativt värde (value destroyed),
• omedvetet värde (value missed),
• missade möjligheter till värdeskapande (missed value opportunities) och
• nya möjligheter till värdeskapande (new value opportunities).
Fick företagen verktyg för sin egen verksamhet från workshoppen?
Vi bjöd in företag som deltar i projektet till fyra workshops. Workshopparna hölls våren 2024 på Laureas campus i Borgå. Till varje workshop bjöds 2–3 företag in och dessutom genomfördes en separat workshop för ett företag i deras egna lokaler av tidtabellsskäl. Från företagen deltog 1–7 personer per företag. Varje företags arbete stöddes av två facilitatorer.
I början av workshopparna samlades förväntningar in från företagen. Oftast var önskemålen att lära sig och hitta konkret nytta. CVMT-verktyget är verkligen mycket praktiskt, eftersom företagen genom det fick möjlighet att fördjupa sig i sin egen verksamhet genom värdeskapande. Baserat på feedbacken verkade företagen generellt vara mycket nöjda med workshoppen och få den efterfrågade konkretiseringen, vilket också återspeglas i följande feedback:
“Konkreta tankar om nya möjligheter och förståelse för våra egna svagheter.” (feedback från ett företag)
Ibland är det också viktigt att få möjlighet att granska saker utanför den vardagliga miljön. Enbart det faktum att företagen samlades med sitt eget team kring värdebegreppet och kunde fokusera endast på det, upplevdes som värdefullt. Därför rekommenderar vi att workshopparna genomförs “live” och inte som distansgenomförande. En företagsrepresentant beskrev workshopupplevelsen så här:
“Det är viktigt att ibland lämna arbetsmiljön och tänka på affärsverksamheten utanför det dagliga arbetet.” (feedback från ett företag)
Ett tecken på verktygets effektivitet kan ses i att konkreta åtgärder att främja uppstod för alla företag. För en del bekräftade workshoppens resultat utvecklingsområden som redan tidigare identifierats, men nya utvecklingsområden hittades också. Glädjande ofta lyftes även social hållbarhet fram, särskilt gällande företagens anställda. Från företagen förmedlades en bild av att anställda värdesätts och till exempel arbetsgivarimage är viktigt. I många företag betonades också stoltheten över att anställda är motiverade och personalomsättningen är låg. Detta vill man också stödja i många företag, till exempel genom att främja de anställdas välbefinnande och eventuellt utveckla olika belöningssätt inom företaget.
De tidigare nämnda olika värdebegreppen och att förstå dem kräver enligt vår erfarenhet från workshopparna tid och bra exempel. Konkreta exempel och att anpassa dem tillsammans med företag från samma bransch hjälper till att förstå begreppen. Det lönar sig också att använda tid till att behandla dem, eftersom nya möjligheter till värdeskapande samt frön till hållbar innovation hittas utifrån dem.
Dessutom framkom det gällande miljö- och sociala frågor att det helt enkelt inte finns data tillgänglig om globala leveranskedjor. Att identifiera denna okunskap som en riskfaktor var ett av de väsentliga resultaten i workshopparna, vilket de flesta företagen verkade ta med sig för vidareutveckling.
En av CVMT-verktygets absoluta styrkor är att granska alla företagets aktiviteter, även med hänsyn till det värde som skapas för miljön och samhället.
“Väckte nya tankar och perspektiv att tänka på saker annorlunda med hänsyn till hållbar utveckling.” (feedback från ett företag)
Utvecklingsområden
De som arbetar med små och medelstora företag är medvetna om att entreprenörers tid vanligtvis är knapp. I CVMT-workshopparna försökte vi balansera detta genom att sträva efter att komprimera en workshop till 4,5 timmar. Vi ville hålla workshoppen så kort som möjligt för att företagen skulle ha möjlighet att delta. Tröskeln för att delta en hel dag kändes för hög. Detta hade både för- och nackdelar. Det positiva var att tiden användes mycket effektivt, vilket möjliggjordes av noggrann förberedelse av workshopparna.
“Effektivitet, facilitering, systematik underlättade. På begränsad tid åstadkom vi verkligen mycket” (feedback från ett företag)
Den negativa sidan med det täta schemat var att en känsla av brådska plågade och vissa avsnitt måste skyndas igenom. I slutändan önskade många företag i sin feedback att det hade funnits mer tid. I en ideal situation kunde man väl ägna en hel dag åt workshoppen, så att deltagarna i lugn och ro kunde fokusera endast på detta viktiga tema. Detta är också motiverat, eftersom grundarbetet för kvalitativ förståelse och planering stöder affärsutvecklingen och minskar risker i denna tid av förändring.
Dessutom borde man genast i början fundera på uppföljningsåtgärder för hur idéerna som uppstått i workshoppen ska konkretiseras. Vilken typ av stöd behövs i företagen för att genomföra dem och kräver de nya idéerna till exempel investeringar, utbildning eller något annat? Detta funderade även företagen på:
“Effektivt. Kräver uppföljningsåtgärder. Lyckas det på egen hand i företaget?” (feedback från ett företag)
En workshop förändrar inte världen, men kan sätta igång en förändring
En metod eller ett verktyg kan inte ensamt förändra världen, men kan vara en del av det långsiktiga arbete som krävs i en krävande förändringsprocess mot en mer hållbar värld. Cambridge Value Mapping Tool stöder enligt vår uppfattning företag på denna förändringsresa, eftersom det möjliggör beaktande av hållbarhet i företagets strategi och värdeskapande. När granskningen börjar med att undersöka de egna intressenterna, kommer hållbarhet automatiskt med.
Verktyget lämpar sig som en del av en iterativ process där man kan granska olika helheter, såsom olika delar av verksamheten, produkter, avdelningar eller nya innovationer. Samma verktyg kan användas om och om igen. Vår hypotes är att flera användningstillfällen förbättrar kvaliteten på utnyttjandet av verktyget och därmed kan man få ännu mer ut av det senare.
Vi kan rekommendera användning av CVMT-verktyget med industriella små och medelstora företag i detta skede av hållbar utvecklings omvälvning. Användningen av verktyget kräver utbildning, som projektteamet har skaffat, och vi kan fortsätta att utnyttja detta i framtiden. Verktyget hjälper inte bara till att beakta hållbarhetsperspektivet, utan stöder också starkt affärsutvecklingen.
Författarna Hanne Laasonen och Tero Hokkanen arbetar i projektet WeCircle – hållbar tillväxt från cirkulär ekonomi, vars verksamhetsperiod är 1.4.2023–30.9.2025. Projektets mål är att främja hållbar utveckling och cirkulär ekonomi i industriella små och medelstora företag. Huvudfinansiären är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).
Källor
- Bocken, N.M.P, Short, S., Rana, P. & Evans, S. 2013. A value mapping tool for sustainable business modelling. Corporate Governance, Vol. 13 Iss: 5, pp. 482–497.
- Vänttinen, P. 2024. Ansvarsfull ekonomisk tillväxt tar hänsyn till miljön. Handelspolitik. Läst 13.6.2024. https://kauppapolitiikka.fi/vastuullinen-talouskasvu-huomioi-ympariston/







